När du vaknar mitt i natten och gråter kallandes på någon som kan trösta
När du frågar mig: Pappa va e det?
När du utropar Oj!, när vi kör förbi lyftkranarna vid motorvägen
När du säger, Titta bappi!
När du sover den sömn, som bara en som inga bekymmer har gör
När du skrattar
När du gråter
När du cyklar
Så vet jag att det var värt det. Varje dag. Varje år.
Fast jag visste i mitt hjärta att det aldrig skulle gå. Fast jag visste att det var dömt. Att det aldrig skulle vara. Fast jag hoppades, trodde, önskade. Älskade. Fast jag visste...
...Alaz it was not to be...
Vad jag än gjorde, vad som än hände. Du är inte ensam mer Mio min Mio.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Rörande sant..*en tår i ögat..Älskar er förevigt..;-)
Skicka en kommentar