En panna kola?

När jag firade nyår någongång för hundra år sen så hamnade jag på en mindre tillställning med klart blandad publik. Som vanligt hade jag inte fixat ett skit eller förberett mig så det var ju bara å haka på vad man kunde haka på... ja alltså.
Så jag blir nödinbjuden till min polares nya flickväns kompis nyårsfest. Liten mysig lägenhet förutom att halva vardagsrummet är ombyggt till DJ bås. Bakom båset så har killen dessutom en skivsamling som indikerar att killen har ett visst intresse för musik.

Blandningen av folk är klart ja annorlunda, mestadels nördar. Sen sitter där två andra singeltjejer som verkar helt malplacerade. Den ene ser ut som hon har försökt ta livet av sig fler gånger än man kan räkna. Åtminstone lyckas jag inte räkna alla ärren över handlederna. Den andra är rätt hårt sminkad men ser ut ungefär 10 år äldre än hennes utsago om sin ålder.

Jag försöker få igång ett samtal med damen som verkar ha en sund inställning till livet (i jämförelse då), men det går rätt trögt. När man frågar om vad hon gör, jobbar med, hur hon känner dom här människorna etc. Så går det trögt. Efter ett tag så ger man liksom upp.
Här är man fast i en hel kväll och kärringen kan inte ens föra ett samtal utan att se gruvligt uttråkad ut. Dessutom verkar hennes liv bestå av, ja just det. Ingenting! Inget jobb, inga intressen, ingen sysselsättning.
Bah, hur kan man va så jävla tråkig...

Det är då poletten trillar ner. Kan det vara så att bland de här nördarna så har det via släkt etc. smugit med två värstingar? Jag kollar, hennes kompis armar, hennes egna rynkor runt ögonen, börjar lägga pussel...

-Men du, ska vi ta en panna kola och gå in på dass och knulla?

En död människa med död blick förändras och man ser hur hon vaknar till liv. Ett leende, ett intresse. Hon vänder sig mot mig!

Tja, vem behöver intresse eller sysselsättning när det finns kola?

You shallow cunt!