Första gången jag testade Laserdome så fick jag spö av min höggravida kvinna samt min 190 långa asgamslika kompis.
Oacceptabelt. Till nästa gång hade jag tagit reda på allt.
Skjut så mycket du orkar.
Skjut axlar först bröst sedan.
Stå i sidledes och skym bröstplåten. Visa alltid bara axeln.
Sikta konstant.
Lär dig banan utantill.
Spring inte rundor, utan stå lungt kvar om du får ett bröstskott. Timar du det skjuter du först tillbaks och rollerna är omvända.
Nästa gång vann jag överlägset.
Man gör nog det där med allt när det blir allvar. Myset försvinner och man gör saker så högeffektivt som möjligt. Bryter ner det i sina beståndsdelar. Dissikerar det och tar reda på hur man högeffektivast vinner.
Titta bara på sporten idag. Där har man dissikerat allt för att komma fram till maximal utväxling.
-Jag spelar för att det är kul heter det. Yeah right. Det gör vi alla, men myset, enkelheten, oskulden, den är borta för evigt.
Ett annat exempel är när jag och en kompis, träffar en annan kompis kompisar och vi beslutar oss för att spela Pictionary. De två tjejerna slår sig snabbt samman, de två andra killarna som känner varandra bäst deklarerar att de oxå ska vara i ett lag.
Min polare.
- Eh vi kanske ska blanda istället?
Jag
-Alltså det blir kanske lite ojämnt?
Tjejerna.
- Det kan ni fetglömma! Ni ska få så jävla mycket spö. E ni fega eller?
Vi
-Mmm. Nä men vi kör då.
När vi hade sprungit i mål hade de andra inte kommit ur startrutan.
Vi har spelat mycket sällskapsspel. Brutit ner det som allt annat och listat ut hur man högeffektivast vinner.
Vi spelade Rappakalja sen. Ett skitspel, men jag vann iallafall.
Brädspel
Counterstrike
Quake
World of Warcraft
Innebandy
Slagsmål
Sparring
...listan kan göras lång. Det spelar ingen roll vad det är. Allt går att bryta ner. Och när du gjort det och förlorat din oskuldsfullhet för att du började där det var kul...
"Foreplay is over Lane. Time to fuck!" - Mickey O´Rourke, White Sands.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar