Flum? Eller - "The Masterplan"

Moder natur är fiffig, i mångt och mycket har hon gjort en perfekt skapelse. Allt har sin funktion, sin motpol sitt system. Symmetri. Davincis människosymbol är ett bra exempel på symmetri. Plastikkirurger använder den matematiska symmetri som moder natur skapat när dom bygger om folk. Blommor får den automatiskt när dom slår ut. Finurligt, fiffigt. Rovdjur - gräsätare, ett listigt ekosystem som vi fortfarande inte klurat ut. Även om vi börjat spåna på - "the butterfly effect".

Så kommer man till människan... Hmmm plötsligt får jag en skum känsla... Moder natur har aldrig skapat något utan en motpol eller en plan, en funktion och så skapade hon människan?

En sentinent varelse kapabel att förpesta en hel planet, förinta sig själv och allt runtomkring. Utrota djur och natur. Sprida sjukdommar, rädsla och krig. Allt detta i en förökande massa som bara växer utan synbar mening eller stopp i sin förökning eller sin spridning. Vi är kapabla att leva och etablera oss nästan var som helst. Vi är intelligentare, snabbare och starkare än någon annan varelse. Vi är kungen i kungsan på vår planet. Eller som Mr Smith sa "You are a virus, spreading like a plague without purpose".

Ett ändamål saknas. Vad är vårat ändamål? Vad är våran del i "The masterplan of nature?"

Vi går vidare i resonemanget. Baserat på universums storlek och vidd samt ålder kan vi rätt å slätt sluta oss till att de naturlagar och den balans vi har på jorden förmodligen gäller för andra planeter i universum.
Eller snarare, när moder natur skapade planeter så såg hon till att där kunde uppstå liv. Vissa kunde komma så långt att de skapade intelligent liv. Som typ oss. Då finns det alltså massa andra varelser som har kommit längre eller kortare än oss. Moder natur spred riskerna som hon alltid har gjort och gör.
En livsduglig planet kanske inte fixar alla meteroiter, naturkatastrofer, sjukdommar etc. Så hon spred riskerna. Någon måste fixa det. Vad är poängen med det? Kanske blir det vi om 40.000 år som övervunnit oss själva och sträckt oss ut mot stjärnorna för att komma fram till vad är det vi måste göra i skapelsen för att den ska fungera? Vad är vår uppgift? Om vi är högst upp på evolutionen så betyder väl det något!?

En enkel gissning... Är vi här för att skapa slutet och början? Slutet på vår värld och början på nästa!? Kanske naturlagarna gör det omöjligt att komma vidare från vår planet, vi kanske löser det här? Förintar oss själva och tar universum med oss.

Så att sagan kan börja om en gång till...

...42...

Men vad fan spelar det för roll egentligen?

Better to burn out than fade away!